Det har gått 13 år sedan jag senast såg min dotter, men idag fick jag ett julbrev från henne – min berättelse.

INTERESTING

För över ett decennium sedan förlorade jag mitt jobb och min familj eftersom jag inte tog mig själv på allvar. Efter att långsamt ha byggt upp mitt liv igen har jag äntligen fått en chans till försoning med min avlägsna dotter.


Jag brukade vara en ambitiös ung man med världen för mina fötter. Jag såg alltid mig själv som ägare till ett eget företag, och under en tid trodde jag att jag var på rätt väg.

När jag tänker tillbaka tror jag att det var denna passion som först fick min före detta fru, Rebecca, att bli kär i mig. Hon stöttade mig till och med under de blygsamma början av min gamla reparationsverkstad.

Rebecca och jag fick vår dotter, Harriet, under den här perioden. Tyvärr gick min verkstad i konkurs. Jag började känna mig deprimerad och tappade motivationen. Jag arbetade som servitör för att få det att gå runt, men jag kunde inte erbjuda min familj en stabil tillvaro.

“När ska du skaffa ett riktigt jobb?” frågade Rebecca mig. Jag hade inget svar. Även om jag hade en fantastisk relation med Harriet under hennes barndom, föll mitt äktenskap långsamt sönder.

Rebecca och jag bråkade hela tiden, och vi gled längre ifrån varandra. En dag blev jag kallad till restaurangen och fick veta att de inte längre kunde ha mig kvar i personalen. “Vi måste låta dig gå, Jimmy,” sa min chef till mig.

Vid den tidpunkten var jag på en så låg punkt i mitt liv att jag inte ens brydde mig. Kanske trodde jag att Rebecca kunde ta hand om mig medan jag letade efter ett nytt jobb.

Den dagen gick jag hem och tog en promenad med min familj. Harriet körde sin lilla trampbil. Rebecca hade ett allvarligt uttryck, och jag anade att något var fel.

“Jag lämnar dig, Jimmy. Jag klarar inte detta längre. Det är uppenbart att du har gett upp allt,” sa hon till mig. På en dag hade hela min värld rasat samman.

Jag försökte övertala Rebecca att ge mig en sista chans, men hennes beslut var redan fattat. Jag gav min dotter en stor kram.
“Mamma sa alltid att du var en förlorare och att jag borde glömma dig, men jag kan se att du har förändrats.”

“Pappa kommer alltid att älska dig, oavsett vad, okej Harriet?” sa jag till henne. Jag kunde se att hon inte förstod vad som hände. Nästa dag hade Rebecca och Harriet lämnat huset, och jag var helt ensam.

Rebecca tog full vårdnad om vår dotter eftersom jag var arbetslös.
Först då insåg jag hur mycket av en förlorare jag var. Jag kunde inte ens ta hand om Harriet eftersom jag inte hade några besparingar eller något jobb på gång.

På bara några månader hade Rebecca redan flyttat ihop med en ny partner, Eric. “Tills du har fått ordning på ditt liv, tänk inte ens på att prata med Harriet,” sa Rebecca till mig.

Jag använde mina sista pengar för att köpa en present till Harriet på hennes födelsedag, en liten kanin. Jag skrev också ett kort som löd: “Jag saknar dig så mycket. Grattis på födelsedagen. Kärlek från pappa.”

När jag kom fram till Erics hus såg jag att han var ganska rik. Han hade ordnat en stor födelsedagsfest för Harriet, med maskotar och ett hoppborg. Jag kände mig skamsen. Min dotter hade en ny pappa.

Eric kunde ge Harriet saker jag inte ens kunde drömma om att köpa.
Jag lämnade min present vid deras grind och gick därifrån. Vid det här laget var jag på en väldigt mörk plats och kunde inte se någon väg framåt.

Jag bestämde mig för att lämna kusten och flytta till en annan stad. Det enda jag ägde var huset som min far, Frank, hade lämnat efter sig.
Eftersom jag var helt pank sålde jag huset och flyttade in i en lägenhet i en stad i en annan delstat.

Jag tog på mig ströjobb då och då för att tjäna lite pengar. Två år efter att jag lämnat min familj var jag pank igen. Månaden därpå blev jag vräkt. Jag stod plötsligt på gatan utan någonstans att ta vägen.

“Jag kan inte fortsätta leva så här,” insåg jag. Jag gick in i den lokala butiken och bad om ett jobb. Chefen kände igen mig från stan och gav mig en chans som städare i butiken.

Under de följande månaderna blev jag befordrad till kassör, och inom ett år blev jag administratör för hela butiken.
Även om jag äntligen var ekonomiskt stabil och hade tagit tag i mitt liv, kände jag mig fortfarande väldigt ensam.

Åren gick, och jag hade fortfarande ingen kontakt med min familj och inga riktiga vänner. Jag gav regelbundet bort en del av mina pengar till välgörenhet eftersom jag inte hade någon att spendera dem på.

Men allt förändrades idag, då jag för första gången på evigheter fick post som inte var en obetald räkning. Det var ett julbrev från Harriet!

Det har gått 13 år sedan jag såg eller hörde från min dotter, men jag har välsignats med ett julmirakel. Hennes ord värmde mitt hjärta på ett sätt jag inte känt på åratal. Hennes brev löd:

“Hej, pappa. Jag har äntligen hittat dig! Det här kanske kommer som en chock, men jag flyger för att träffa dig imorgon. Vi har så mycket att prata om. Även om mamma och Eric gav mig allt jag behövde när jag växte upp, undrade jag alltid när du skulle komma tillbaka.

Mamma sa alltid att du var en förlorare och att jag borde glömma dig, men jag kan se att du har förändrats och tagit dig samman.

Bara så du vet, jag har fortfarande kvar gosedjurskaninen du gav mig på min födelsedag. Jag döpte honom till Jimmy, så på ett sätt har du varit med mig hela tiden!

Vi ses snart. Jag älskar dig och längtar.
God jul, pappa!”

Det här är den mest otroliga dagen i mitt liv. Jag har saknat min dotter så mycket, och jag trodde aldrig att jag skulle få den här möjligheten. Jag har förändrat mitt liv till det bättre och gjort vad jag kunnat för att hjälpa mitt samhälle.

Även om jag skämdes för mycket för att återvända hem, har Gud välsignat mig med en andra chans med Harriet. Den här gången ska jag göra allt för att göra henne stolt och ta igen all förlorad tid.

Efter 13 långa år har jag äntligen fått min chans till upprättelse.
Har du någonsin haft en stund då du behövde börja om på nytt? Hur överlevde du det?

Dela den här berättelsen med dina vänner. Den kanske lyser upp deras dag och inspirerar dem.

Rate article